zebragalax

Nu sitter jag i skolan och funderar över andra människors olycka och allas uppmärksamhetsbeteende. Jag vet inte om jag också anses vara en liten uppmärksamhetshora, men jag hoppas nog inte det. Även om jag ibland känner att jag skulle vilja att folk lade lite märke vid mig. Även om det för det mesta känns fruktansvärt obehagligt och läskigt. Men jag har kommit på en sak! Jag tycker inte om tanken på att andra människor tycker om mig och sätter något speciellt värde vid mig, eftersom jag då kommer få så dåligt samvete om jag försöker försvinna.

Jag vet inte, det känns som bakvänd logik. Bakdäcken ryker och luktar bränt gummi. Jag hoppas dom har svaltat och slutat lukta. Jag får dåligt samvete annars, precis som jag får när den röda lampan lyser istället för den gröna när jag trycker gasen i botten. Men det är en härlig frihetskänsla, och den har jag inget dåligt samvete över. Jag tycker om att köra bil, och vill helst av allt köra ihjäl mig. Det hade varit ett bra sätt att dö på, och ett värdigt. Förhoppningsvis snabbt också.