Så konstigt att säga hemma
Hemma. Glad. Trött. Lycklig. Utmattad. Jag har inga bättre ord. Jag hittar inga bättre nu i alla fall. Men jag är lycklig. Jag är glad. Stolt är jag också. För jag klarade mig igenom det, mycket bättre än vad jag kunde hoppas på. En glad komma-hem-dag. En liten saknad efter min andra hälft har infunnit sig. En otroligt behaglig tystnad omsluter mig. Det är bara vinden utanför som hörs. Den där viniga vinden, den råa, starka, oförstörbara. Den som bara går, utan att stanna för något. Den vinden. Hemma :)
