zebragalax

Jag sitter här, nu, med min öl, som snart är slut, och känner mig alkoliserad. Kanske har jag blivit det också. Är det inte öl så är det ett antal ipren och naproxen. Ibland sambuca men oftast båda och alltihopa. Sånt jävla uppmärksamhetsbarn jag är. Det är ju helt sjukt vad patetiskt allting är. Allting som har med mig att göra är så fucking patetiskt. Detta inlägg blir fan inte vackert. Inte någonstans. Och nu är ölen slut. Fan.

Idag träffade jag Tingeling, och jag borde vara fylld av Lycka och Kärlek och Hopp. Men det är jag inte. Jag är i vägen för henne. Känslan av Frihet fanns inte där och det var så många ord jag ville säga, men jag kunde inte! Jag ville inte förstöra någonting, som kanske inte ens finns. Jag är rädd för att jag har tagit sönder det finaste jag vet. Men jag vet inte än.. Jag vet bara att jag älskar henne mer än någonting annat i detta universum. Hon är det vackraste jag vet. På alla sätt och vis, och nu har jag förstört det?

Vi skiter i detta nu.


I'M LAUGHING SO HARD, IT HURTS LIKE HELL!