zebragalax

Vaknar - svintrött, går upp - svintrött, - klär på mig och packar min gympaväska - svintrött. Pillar i mig lite knäckebröd - svintrött, får åka med pappa till skolan - svintrött. Blir avsläppt utan för Vanningen eftersom vi ska spela rugby idag på idrotten, och jag är fortfarande - svintrött. Kommer in i omklädningsrummet och tänker: detta måste vara naturarnas, för det där är väl Linas och Felicias kläder? Jo, det är det, klart. Fortfarande svintrött går jag in i gympasalen och var hittar vi väl där? Jo, en massa estetare. (Estetare? Var är min klass?!) Den andra idrottsläraren tittar på svintrötta Mig och hälsar glatt, och då kommer jag på det, denna revolutinära idé, som borde slått mig igårkväll, när jag skulle ställa in min väckeklocka: Jag har sovmorgon idag. Jag har sovmorgon till tjugo över ett idag.

Svintrötta jag tar bussen hem igen och jag skäms. Detta gjorde mig arg. På mig själv.

Så nu sitter jag här, inte sovande, men inte heller vaken, och har precis försökt klura ut vilka prefix som hör ihop med vilka tiopotenser. Jises. Han står och skrattar åt mig och jag skäms över att jag inte kom ihåg att vi hade sovmorgon idag. (Jag är fortfarande svintrött, men sova kan jag inte göra.) Jag är fortfarande arg. Förbannad.

Men dagen började ju bra. (Och ironin står som två FONTÄNER ur öronen på mig och dränker min Värld. Lika bra det.)